Du är tjugotre och jag är tjugoett och en månad ungefär. Jag har tänkt på det en gång förut. Det var längesen. Kanske har jag kommit till samma plats igen. Ett varv runt banan eller nåt.

Han är tjugotvå tror jag. Han kommer förbi mitt bord allt för ofta för att jag ska tro att det är slump. Det är ju trevligt. Men jag tänker inte fastna där. För jag tror det vore precis det som skulle hända.

Och bakom ryggen finns det mer problem. Eller inte problem. Men dumheter. Roliga dumheter förvisso. Tjugofyra om jag inte minns fel.

Imorgon är det torsdag. Idag fick jag brev från försäkringsbolaget, "lige skyld til begge parter". När får man rätt om man blir påkörd? Aja.

Bullarna är som fastklistrade på bakpappret. Skitbullar.

Jag har börjat läsa igen. Sakta men säkert. Blir bara så fruktansvärt trött av det. Eller, jag är väl trött när jag börjar. Idag var jag på skolan till halv åtta. Jag kom halv tio. Orkade inte mer sen.

Ja men "sno" allt du vill men sluta vara så dryg. För du är så jäkla dryg. Jag börjar lista ut dig, och varför jag lagt ner tid att tänka på att du är enda barnet, mammas pojke och lillgammal (du är 20 INTE 35) vet jag inte. Bara det gör mig förbannad.

Imorgon är det torsdag. Träning. Skotten satt i måndags, då kommer de antagligen inte göra det imorgon.

Idag var det storm här förresten. Eller det kanske är det fortfarande. Jag tog en promenad och kom hem halvt ihjälfrusen (lite överdrivet kanske), sen cyklade jag till skolan. Eller jag trampade men stod mest still.

Du är 23 jag är 21. Visst är det konstigt.

Sluta inte bara för att jag är dum och borta just nu. För det är ett test.