Igår fick jag komplimanger för mitt fina uttal. Fantastiskt. Jag HAR lärt mig något i alla fall.

Men hjärnan och hjärtat och magen snurrar runt något fruktansvärt. Jag känner att jag inte kan skriva eller tänka. Nästan inte känna heller. Som om någon slags chock trycker bort allt. Ska det kännas så här tomt? Det verkar helt absurt.

Jag finner mig själv stirrandes på ditt namn i listan. Kommer du säga något snart? Hej? Då faller jag igen.