Kunde det inte, inte vara måndag i morgon? Det kunde till exempel vara onsdag, eller torsdag. Eller så kunde det inte vara meningen att jag skulle fortsätta slita mitt hår över photoshop, och så kunde det få vara vilken dag som helst.

Produktiv helg. Ingen bakfylla. Bara sova och hänga. Frysa lite. Slåss lite på H&M. Dansa lite salsa. Gå hem. Långa telefonsamtal.

Andra advent idag. Det känns som det är oktober ute. Varm vind från Nordafrika blåser in över Marseille. "Capital of Marocco" Eller hur det nu var.

Marseille. Snart lämnar jag dig. Det känns faktiskt bra. Jag vill vidare nu. Det känns konstigt att jag ska tillbaka hela januari. Inte onödigt. Men konstigt. Som att bryta upp om ett par veckor, men samtidigt hålla kvar. Jag har det lite som att jag inte vet var jag är när jag är här. För temperaturen talar om höst, medan årets mörkaste dag närmar sig med stormsteg. Den hårda, bittra vintern borde snart vara ett faktum. Men så visar termometern 16 grader. Det konfunderar mig. Det ger min kropp oro. Det är något som inte stämmer. Skulle det börja snöa skulle jag andas ut.

Och jag kan nästan inte vänta längre. Jag vill hem. Hem till mitt kalla rum på toppen på Forsellen. Och nu är den megamjuka madrassen borta, så kanske ska jag kunna sova fint också. Och sen kan jag ta bilen, eller gå längs Skantzsjön. Hänga med mina gamla vänner. Gå runt i Västerås och titta på allt som sitter bakom min ögonlock. Det var längesen. Ett halvår snart, sen jag var hemma. Det ska bli skönt att komma hem. Och två veckor är så jobbigt. Två veckor är sämre än tre. Hatar två veckor. Fast nu är det bara 1 vecka och sex dagar, inte ens det. 1 vecka 5 dagar och 14 timmar, tills jag åker.

Algerisk film?