Glömde överskrift på förra. Skitsamma. Tänk att det blev Shakespeare in Love.. Kan inte släppa det. Var det lathet månntro? Jag är ju rätt lat. Sen visste jag ju att jag skulle inte kunna komma hem. Om jag åkte nu skulle det kanske inte göra någon skillnad. Hjälp! Jag tänker allt jag säger på vers. Det ser inte ut som det, men det gör jag. Vill lägga till en massa ord, men jag tar bort dem innan de når mina fingrar. Oh my! Sluta! Jag har blivit smittad av Shakespeare. Fortsätter det så här kommer jag aldrig få några barn som kommer fråga mig saker. Så då spelar den här kvällen ingen roll. Klart den gör. Och sen hör jag andra filmiska fraser i huvudet, något om att man bara får leva varje dag en gång. Det är ju så. Har ni tänkt på det? Att ni kan aldrig någonsin leva dagen igen? Eller ändra. Man borde vara lite mer smart med sin tid. Leva lite mer. Imorgon är det fredag. Hoppas att solen skiner. Förresten så är det vår nu. Det blev det den första mars. Det är mars.