Snart är det helg igen. Jag veeet att det är tisdag, men jag har fullspäckat schema onsdag torsdag så det kommer snabbt bli fredag och då har jag kritik, ett faktum som gör att fredagen kommer att komma ännu snabbare och därmed också helgen.

Imorgon ska jag på intervju och på jobb sen efter det. Jag hoppas intervjun går bra, och att det kan bli ett sommarjobb. "Mississippi kan vänta" eller nåt liksom. Nu har jag bestämt mig. Jag ska bli här i sommar. Käka pölse och ligga på takterassen och dricka strawberry daiqiuris eller hur sjutton det nu stavas. Och på helgerna ska jag dricka öl och lediga dagar ska jag lira beachvolley och få najsig bränna. Kan det inte bli sommar nu?

Jag lyssnar på Mika. Inte alls min stil att göra det, och absolut inte min stil att erkänna något sådant. Det är helt idiotiskt.

Jag tänker tillbaka några dygn och kommer ihåg att jag önskade att jag aldrig träffat M2 (annan M än innan). Det här händer mig jäkligt sällan. Jag har lite statistik som jag skulle kunna visa er. Jag är rätt svår faktiskt. Men vad fan. Han kröp in där under skinnet, utan att jag märkte det, och sen märkte jag det och då önskade jag att jag inte hade träffat honom. Sen tänkte jag att jag kanske skulle kunna leva med det, i små mängder. Sen kom bomben. Och nu är jag jävligt arg och frustrerad (det tycks vara vanligt just nu). Och jag är expert på att terrorisera mig själv med minnen, musik och annat så det är det jag gör nu. SAMTIDIGT som jag har bajsmycket att göra i skolan. Jag tänkte att jag skulle säga till M2 att han borde träffa mig så jag kan lära mig att tycka illa om honom för det är nog bäst för alla. Han kan få lära sig att tycka illa om mig också men först ska jag tycka illa om honom.