Snart firar jag 300 inlägg, och fyra år. De säger att tiden har gått fort, men jag vet inte.

Jag fick för mig att äta risgrynsgröt och en apelsin till frukost, och nu ligger jag på magen och känner hur allt vill komma upp igen. Jag ångrar inte mitt val. Risgrynsgröt är ju fantastiskt gott.

Jag överväger en tur in till Västerås. Oftast när jag är hemma går jag på stan själv. Jag har ju inte riktigt någon annan att gå runt med, och de i familjen gillar inte sådant. Jag tror de är rätt praktiskt lagda, som i att man går på stan när det är något specifikt som ska inhandlas. Inte som mig, som gör det för att fördriva tid. Så är också min garderob större än hela deras samlad.

Jag har en märklig känsla i kroppen. Om en vecka landar jag i Marseille. Jag är inte sugen på att åka tillbaka. Det är lite som om Marseille tömts på det jag höll av mest.

Köpenhamn i vår. Hmm... Är det ett äventyr? Jag vill ha äventyr, men det är svårt utan pengar. Så jag kanske kan få ett äventyr sen.

Jag känner saknaden dunka i mig. Den som håller mig vaken om natten, och väcker mig långt innan solen gått upp.

Man kan säga varför så många gånger. Men det betyder inte att det finns ett svar.