Pinsamt att stava fel på en av världens mest kända författares namn. Nu är det ju svårstavat kanske men ändå, sjukt dåligt av mig. Anton Tjekhov är iaf rätt... Det kanske bara var jag som brydde mig.

Idag är livet fantastiskt. Hade rolig utekväll igår med tjejligan och vi drack maaassor med öl på McKluuds, det bästa stället för billig öl och småspanande. Visst finns det en del gamla gubbar men det gömmer sig några guldkorn i båsen också. Bjarni var där med sina vänner så vi hängde med dem hela aftenen. Jag kände mig sjukt vacker. Kanske har jag blivit det. Jag valde snabbt ut vem av dem jag skulle satsa på och jag fick honom! På bild tom, haha. Vi hånglade som om vi var på ett gymnasiedisco eller nåt. Det var rätt roligt. Åkte hem från hans hotellrum klockan fem eller nåt och skrev till C. Jag fick för mig att det var han jag egentligen ville ha. Men alltså, jag tror inte det. Jag tror jag bara vill ha honom lite grann, och andra också. Jag är inte förespråkare för bigami, men jag är inte redo att välja EN. Hur ska man klara det liksom? Och nu när jag är läckrare än någonsin vill jag ju, hmm, hångla runt lite. Det är sjukt roligt. Man kan göra det till en lek antar jag, men det kanske är svinigt? Bestämma sig för att man ska ha någon och sen gå efter den och sen när det är klart kan man bara, dra. Alltså, det låter elakt, men är det egentligen inte alltid så ändå? Fast man inte tänker det, eller skriver det i en blogg. Finns säkert folk som tycker jag är dum i huvudet. Men jag har faktiskt provat det där med seriösa, långa förhållanden (Mackan 3 år och 3 månader) och det är kul det med. Men jag tror faktiskt man måste vilja det för att det ska funka. Och alla man träffar är det ju inte meningen att man ska vara med. C och jag kanske gifter oss när vi är 35, när jag har fattat att det är det som är det sanna och vackra. Men till dess har jag inget emot att hångla med okända islänningar och spana järnet.

Idag är det middag på kollegiet. DET ska bli megakul!