Det här är bara charader.

Alltid på väg vidare, någon annanstans.

Snälla världen. Bli inte tom och tråkig.

Jag släpper allt. Försvinner. Vidare, vidare.

Nästa kick. Nästa drag.

Jag är en sådan som aldrig blir nöjd. Jag vill ju alltid ha mer. Visst är det så. Jag vill inte hålla fast. Eller bygga något på samma plats. Jag vill vidare, vidare.

Jag har ett spel jag spelat. När jag inte orkade hålla kvar. När det blev vått och kallt och hårt. När vintern byggde sig i mig. Och jag slog den bort. Med sol och sommar, och dans på ängar. Tog drömmar om att leva. Och bygga eget. Blev ung och gammal. Vis och stark.

Men man kan inte bygga drömmar i andras luftslott. Det är där allt alltid faller.

Det här är bara charader.

Jag vill faktiskt bo i ett hus någonstans.