Istället för att sitta här och ödsla tid borde jag göra något konstruktivt och vettigt.

Paniken kommer krypandes. Jag har en sjukdom som gör att jag inte kan ta bort smärtan. Jag har ingen aning om hur jag ska göra mitt tak.

Jag har haft sönder mina högtalare. De brusar. Snow Patrol och Martha Wainwright har raspningar i kanten.

Hur fan ska jag göra med takhelvetet?

Det perfekta taket kan man klättra upp på och ligga på och se på stjärnorna. Det vet alla. Så det kanske man skulle kunna då. Ett bra tak skyddar mot väder och vind. Brukar folk säga: Snyggt tak ni har? Man kanske inte bryr sig. Martin vill att allt ska passa samman. Varför måste allt alltid passa samman? Se på Frank Gehry, han blandar och det ser så häftigt ut. Men jag är ju inte FG.

Takproblemet kvarstår. Snart hatar jag tak, och mitt projekt. Det måste vara jag som är dum och gör det svårt. På min avdelning är bra sällan spännande, och utmanande, det är enkelt och kantigt. Jag är allt annat än det.

Sjuuukt partysugen men jag vet att jag egentligen inte har tid till det. Borde sitta i skolan nu men orkade bara inte. Jag blir irriterad på Martin. Form föjer funktion är en fras jag nu börjar hata. Varför måste varenda liten hörna endast kunna berättigas genom funktion? Jag ska bara rita konstmuseer när jag blir färdig. Och varför får man inte rita ngt som inte ritats innan? Blä på dig Martin! Det är en vecka kvar och jag känner att jag måste göra det de vill för att veta att jag ska klara mig. Men egentligen, stora arkitekter blev inte stora genom att göra samma sak som alla andra. Undrar om Martin förstår det... Undrar om censorn förstår det...

Jag har bestämt mig för att träffa J igen. Dvs om han fortfarande vill träffa mig. Men det tror jag nog. Han svarade på mitt sms, det var ju bra. OCH han svarade inte på en gång vilket var ännu bättre. Jag är lite knäpp. Jag vet.

På fredag ska jag till SVERIGE!!! De flesta av er har ju redan varit där, men för en danskdjävel så är det inte varje dag. Jag ska träffa bror och gå ut med hans vänner och se Svenska Akademin. Shit, jag kommer vara sämst där alltså. Alla andra kan alla texter, jag kan: "nånting nånting" Snapphaneklanen!

Det är inte så mycket att komma med. Men jag tänkte spela dum dansk... Funkar säkert. Ska ta med Patrics och Dennis singel också och spela den. De är med och tävlar i p3:s Sommarplågan. Gå in och rösta på dem! Yeah Someday och Vargpakten - Det är bara jag som dansar

Själv lyssnar jag mycket på Alphabeat nu, och just just nu, lyssnar jag på Sahara Hotnights. Cheek to Cheek. Brukar de vara så här poppiga?

Sen på torsdag är det Balkangrejs på Blågårdsgade men jag kanske ska träffa J. Se, där! Jag sätter honom före en häftig Balkanfest... Det är nog dumt. Måste vara så att jag inte tror att festen skulle bli så kul.

I natt vaknade jag av världens häftigaste åskväder. Det var cool! Låg och lyssnade och kikade ett tag. Mitt fönster är perfekt placerat vid huvudänden av sängen (eller var det sängen som var... Skitsamma).

Nu skrev J att det var demonstration vid Blågårdplads på torsdag. Jag undrar hur det ska gå mellan oss egentligen. Jag har inte berättat att jag är ett kapitalistsvin...

Kom det fram?! : S

Brev i huvudet.

"Kära M2 (inte riktigt faktiskt)

Jag är inte intresserad av dig längre. Tvärtom tycker jag att du är rätt löjlig och patetiskt (kanske dumt att säga så, men ärlighet varar ju längst...) Så när jag frågar om du gillar Alphabeat så är det inte en pickupline utan bara en fredstrevare från min sida. Ett sätt att säga att, om du vill, så kan vi kanske vara vänner. Men du går mig på nerverna med din löjlighet och barnslighet.(Nu tycker du väl om mig igen, hahahaha) Jag lovar att jag inte ska försöka hångla upp dig via msn (förresten har jag aldrig försökt det irl heller). Och jag lovar att inte tro att du vill ha mig om jag skickar en låt till dig. Och jag lovar att jag inte vill ha dig överhuvudtaget. Jag vill ha Bear, (om jag måste välja) han är sjukt läcker. Även om Agnes säger att han har stor rumpa (den är inte stor, utan den Ä R fin : )).

En dag när du hör Alphabeat kommer du ångra att du inte sa något tillbaka, för du kommer ha missat något superbra. And you will know it! Mindre än en vecka kvar nu. Sagt något än? Ska jag vara rädd? Eller det kanske du ska? Neeeeeeeeeeeeeee.

Hej då"

Jag lyssnar på Christer, i repris, på sr.se.

När jag jobbade på Engströms förra sommaren var det p3 hela dagarna och Christer var nog det programmet jag gillade bäst. Så nu lyssnar jag igen när Köpenhamn fortfarande tycks ligga och sova bland molnen.

Gårdagen var trevlig. Det är mycket som är trevligt nu. Det var också roligt att ge Agnes nummer till killen i svart skjorta.

På Rust kände jag mig för första gången i Kbh gammal, eller ja, äldre än alla andra.. Det var lite märkligt.

Jag tänkte lägga upp en liten sms konversation nu, och så kan ni få analysera den lite och sen så presenterar jag min analys och även vad som har blivit resultatet av den...

Först lite background info. Jag sa till Jonas att jag inte kunde träffas förrän nästa vecka (iow, jag ville inte träffa honom den här veckan).


J 25/5 07 14.15

Hej du! Hvis vi skal ses næste uge er jeg bange for det først bliver torsdag efter min eksamen. Jeg har været till sidste lektion i dag og den stor nok på koncentreret læsning de næste 6 dage.

Ida 25/5 07 strax innan 16.00

Aah. Okej. Men då får du lycka till med läsandet. :-)

J 25/5 07 16.07

Jotak! :) Så håber jeg du kan og har lyst til at ses på torsdag? Jeg bliver også sjovere at være sammen med når eksamen er overstået:)

Ida 26/5 07 ca 01.20

Det kan vi nog. Jag har massor i skolan men borde kunna träffas en stund i alla fall. Hoppas du haft en bra kväll!

J 26/5 01.22

Ellers så siger du bara hvornår det passer dig bedst. Jeg har nok også brug for at komme ud en dag før torsdag hvis det er. Jeg er til fødelsedag nu. Skal du i byen? Jeg er bange for jeg måske ender i byen i aften:).


Hmm... Nu kan ni ju analysera om ni vill. Nu när jag själv läser det tycker jag att jag var dum som sa att jag borde kunna träffa honom. För då kanske jag måste det, och jag vet inte om jag vill det. Eller det vill jag inte just nu iaf.

Han känns jättepå, och jag vet hur det är. Han kanske bara vill träffas för att se om det är något där (så har jag också varit) men jag är rädd att han vill träffas för att sticka ner tungan i min hals och slita mig väck från mitt härliga singelliv... Och det vill ju inte jag. Så jag svarade inte på det sista meddelandet. Hade han inte svarat hade kanske mitt intresse faktiskt ökat istället för att det blev till att jag inte vill höras med honom. Någonsin. Är jag knäpp? Borde jag gå på en dejt med honom igen? Ska man lyssna på magkänslan. Och vad säger den? Hur ska jag göra? Måste ju faktiskt inte bestämma mig nu. Men ganska snart. Man kan ju inte ignorera en person i några veckor och sen höra av sig. Eller det kanske man kan...?

Gaaaah!

Jag känner mig kvävd av en kille jag träffat en gång.

Jag vill inte ha J.

Ska bara komma på hur jag ska säga det till honom...

Eller måste man det?

Alltså... Egentligen. En dejt... Skulle kunna låta det rinna ut i sanden men tydligen så ska jag träffa honom nästa torsdag. (Nej, det vill jag inte. Och Nej det var inte jag som föreslog torsdag. Han bara antog det på något jäkligt märkligt sätt.)

Jag känner mig kvävd av honom och bästa kuren mot det måste vara att gå ut och hitta någon annan att fokusera på. Det ska jag göra ikväll.

(Det här inlägget blev så dåligt, trots att det händer mer i mitt liv nu än på flera månader, så imorgon (eller i natt, komma hem packad...) så ska jag försöka skriva lite vettigare.

Mentalt, dunkar jag just nu huvudet mot väggen.

Han förtjänar inte Rufus. Och det vet jag.

Det var sagt en öl, vilket blev till tre.

J ger pengar till Unicef. Han har ett fadderbarn. Han vill jobba på barnkirurgen. Han har humor. Han är söt. Han är charmig. Han får mig att skratta. Han förstår svenska. Han är dansk. Han ogillar militären och krig. Han är 25 år gammal. Han går gärna ut. Han är artig. Han kysser rätt bra. Han är uppenbarligen intresserad av mig.

Väldigt bra låter det! Väldigt... Och så säger man, att man hade det t r e v l i g t och det betyder ofast att man inte kände pirret. Och så var det. Jag känner inte ngt nästan. Jag tror att det var för lätt. Han har skickat lite sms under våren och jag har kanske svarat, sen blev jag dejtsugen och han sa ja, jag behövde inte truga och så träffades vi och det var så lätt. Och idag skrev han igen, innan klockan ens var tolv... HJÄLP! Panik. Det är nu jag kommer gå ut ikväll och göra allt för att hitta ngn som inte vill ha mig så att jag kan känna mig lite mer mänsklig.

Jag tänker:

1. Det måste vara något fel på honom.
2. Det måste vara något fel på mig. Han är uppenbarligen en riktigt vettig kille.
3. Jag vill vara singel. Ett tag till iaf.

Vill inte: Hålla handen och hångla inför folk på öppen gata. Yuack.

Vill: Gå ut och råspana och hångla med snygga killar. Spelar inte så stor roll var.

Vågar inte: Kolla på telefonen ifall J skulle ha skickat något mer sms de senaste timmarna.

Vågar: Ragga upp någon annan okänd, bara för att jag ska våga det. För det är cool.

Jag sa till J att vi kunde höras nästa vecka. Han ville träffas idag. IDAG? Jag är svår.. Men inte med flit. Jag vill bara inte, tror jag.

There you have it.

Oh. Kort recap:

Vi möttes, tog en öl på ett ställe, drog vidare, en till öl, vidare till Triangeln och 7/11 för en sista öl på en bänk. Det låter säkert löjligt men det är lite min stil. Höll på att frysa ihjäl, skulle hem och så blev det hångel. Det var nästan oundvikligt. Det är sjukt vad man gör bara för att man inte vill verka fuckad och bara dra. Hånglet var bra. Men det gjorde ont i munnen på mig för mina visdomständer växer så bara jag gapar lite så skär de in i mina kinder... Sen åkte jag hem. Klockan var nu två... Så jag hade väldigt trevligt.

Får se vad som händer...

Nu är det Tjili med vänner som gäller och sen kanske lite dans och förhoppningsvis hångel. One never knows....

Imorgon ska jag och Emma parkhänga och gå på utställning. Det kommer bli supernajs! Sommarklänningen ska på och kanske sandalerna också.

Sen ska jag träffa J på kvällen. Jag är meganervös (eller inte riktigt, men något ditåt). Inte alls min stil att planera sånt här. Speciellt inte med en människa jag träffat en gång. Men det går förhoppningsvis bra...

Nu ska jag chilla.

Jag ska våga. Jag får tom bestämma när vi ska träffas. Det var ju snällt.

Nu ska jag sova. Är sjukt bakistrött...

Jag är löjlig. Satt och surade över att Marco hade tre dejter i veckan och jag ingen och när J vill träffas i veckan blir jag sjukt svår och konstig. Dejt? Det känns seriöst. Att bestämma att man ska träffas är ju jätteläskigt! Att folk vågar. Ska jag våga? Får tänka på det ikväll efter att jag spenderat eftermiddagen i skolan.

Inspirerad av Sex and The City och bra musik känns det som om jag går en rätt ljus framtid till mötes. Snart är det sommar och jag längtar massor. På sommaren är alla dagar lördagar, utom fredagarna.

Och no hard feelings.

Bilderna är återfunna. Ni behöver inte oroa er för min mentala hälsa längre. Kalas hos Lisa var trevligt. Och imorgon är det läkaren, skolan, jobbet. Hurra hurra!

Mitt liv är raderat. Av mig själv. Jag är inte så smart som jag trodde. Jag har nämligen lyckats ta bort i stort sett alla bilder som jag tog under hösten 2005 och våren 2006. Från maj 2006 har jag bilder, men alla innan dess är väck.. Det är inte särskilt smart. Jag trodde nämligen att jag hade kopierat in dem på min externa hårddisk. Det hade jag inte. Filerna ligger i datorn, i ngt slags (komprimerat?) format som jag inte kan öppna. Fram till september 2006 finns det bilder.. Säkerhetskopiering kallas det. Jag har alltså ngt av dem kvar, men jag kan inte öppna dem. Hur kul är det? Jag gillade dem bilderna. Jag tog dem i London. London. Jag känner mig bara så oerhört dum. Så jävla dum. Man tror att man är smart och lägger in saker på den externa hårddisken sen raderar man och sen, hoppsan! Så var inte allt med. Fuck fuck. Någon som vet hur man öppnar bilderna? .pvm format är de i. Eller om man kanske på ngt sätt kan hitta bilderna som man slängt... Efter att man tömt papperskorgen?

Och vädret passar mig bra idag. Det regnar. Massor.

Jag har ätit för mycket frukt. Det gör ont i bröstet. Jag vet inte varför det blir så, men så blir det ibland när jag ätit för mycket.

Jag hade glömt bort Creed. Oh my. Har ni också lyssnat på dem någon gång? Jag gjorde det. Ettan i gymnasiet tror jag bestämt. (Fan vad ont det gör av frukten) Det var Morten som hade dem i sitt iTunes så nu kan jag lyssna igen. Jag kan förstå varför jag gillade dem, men det känns inte som min stil just nu.

Frukten gör sjukt ont. Måste vara något fel på den eller mig. Jag tror att det är när man äter omogen frukt. Kan det vara så?

Det stör mig att Marco i min klass har tre dejter den här veckan och jag har inte haft en endaste riktig dejt någonsin. Det beror inte bara på fenomenet mating and dating utan det har säkert även en annan förklaring. Kan Marco så kan jag defenitivt (hur stavas det egentligen? Kom ihåg att jag inte bott i Sverige på snart två år...). Och jag ska. Måste bara få tid till det. Malene föreslog sin kusin, han tycker jag verkar som bra dejtingmaterial, sen ska ju det vara mutual så att säga.

Nu har jag snart tröttnat på Creed, igen.

Jag har köpt ny tandkräm, med cooling crystals. Kristallerna tycks vara små fyrkantiga flagor, men jag kan ha fel. Känner mig jättecool i munnen nu iaf. Igår tandtrådade jag för fullt. Jag har nämligen med största sannolikhet ett hål och måste ju då gå till tandläkaren och när jag kommer dit och han frågar om jag brukar använda tandtråd kan jag säga JA, för då kommer jag ju ha gjort det, iaf veckorna innan. Måste ju vara det de menar. Ingen bryr sig om man använde tandtråd för fem år sen. Eller?

Nu är det onsdag, men helgen var bra. Jag är äntligen tillbaka som mig själv och tycker det där med att vara kär är skitlöjligt. Nu vill jag bara vara. Det är rätt skönt. Det där med minicrushes är bara drygt och så här i efterhand jävligt mycket waste of time.

Jag håller på att planera min sommar. Vill verkligen åka någonstans, se något nytt. Surfkurs vore häftigt men det kostar rätt mycket. Annars vore det kul att bara åka till Frankrike, eller Spanien och åka runt. Får se hur det blir. Hoppas det blir något iaf, vore kul.

I skolan rullar det på. Ska snaaart dit. Mitt sommarhus har potential, det är ju bra.

Lyssnar för fullt på Loney Dear. Aaah, bra musik. Tack Daniela för tipset..

Sen har jag försökt bli en riktig hejare på facebook, men det går inte så bra. Jag känner mig nästan för vuxen eller nåt för att sitta och skriva till folk och ladda upp bilder. Hemskt. Jag vill ju inte bli vuxen riktigt än.

Jobbet går bra också. Bajsvarmt uppe på vår avdelning så igår drack jag nästan 2 liter vatten på tre timmar. Det är mycket för mig om det inte är under en basketträning eller match.

Saknar basketen massor. Så ska pumpa upp bollen och gå ner och lira på en korg som jag har hittat. Igår hittade jag en till korg, lite längre bort. Där var det två söta killar som lirade så får se om det kanske får bli min korg istället. Den har ju potential.

Nu är det snart helg igen. Idag är det onsdagsbar men jag känner mig väl inte sååå sugen egentligen. Men får se. Öl är ju gott och är sällskapet trevligt så kan det hända att jag stannar..

Ikväll blir det tacos och sen besök på en fest där jag har blivit lovad att det ska finnas snygga killar och det vill jag ju ha så det passar megabra. Jag är sjukt fördomsfull och utseendefixarad för er som inte visste det.

Sedan imorgon är det jobb och efter det är det kanske ett besök på Emils fest och sen gratis alkohol och tilltugg på finska ambassaden samtidigt som Eurovision ska kollas på. Nu kan jag rösta på Sverige, men jag tror inte att jag gidder alltså. Jag bryr mig sjukt lite. Jag kommer ju bara för drickat liksom.

Snart är det juni! Shit asså!

Idag har jag guidat runt ett gäng (60!!!) arkitekter från Stockholm på kollegiet. Det var bra. Lite extra pengar. Jag ligger ju faktiskt minus i budgeten sedan min 500kronors (danska) taxiresa för ett par veckor sen.

Pratade med Lina igår (Lina W) och hon kände också en M. Hon hade känt honom i fem år och försökte fortfarande få honom. Jag tror det var bra att jag pratade med henne. Bra att man vet hur illa det kan gå så kan man sluta på en gång.

Men åååååh!

Undrar om Johannes kommer... (Vet inte om han fått en bokstav än)

Shit! Vore kul att ge alla kodord, eller mer nummer. M2CP1

Nu vet jag vad jag behöver när jag vill piggas upp. Jag behöver bara lite Christian. Vi ska kanske spela squash någon gång (jag kommer se aplöjlig ut).

"Dom är uppe på taken
Alla är högt över staden
Sommarn snurrar fort
När vi bara snöar bort
Och jag vågar hålla din hand
Vi är inte såna som i slutet får varann"

Nu är det mörkt ute, igen. Det blir det när det blir natt. I sommar ska jag jobba en massa. Jag är slö och orkar inte sträcka ut vänsterhanden för att komma exakt hur mkt. Men i stort sett hela juli försvinner. Det är konstigt för jag kommer kunna vara HELT LEDIG tre veckor eller nåt sånt, men ändå. Hela juli. Jag älskar juli. Speciellt början. När nätterna är ljusa och varma. Men jag får tänka på pengarna och att jag kommer kunna köpa mig en macbook, äntligen. Och betala tillbaka mina lån. Det är ju faktiskt bra. Men just nu, just nu när jag inte kan förmå mig till att göra minsta lilla, då känns det som det hade varit skönt att inte jobba i juli...

Jag vill festa i helgen men vet på samma gång att jag inte har tid eller ork till det egentligen. För jag vill helst bara ligga inne. I London kunde jag få ångestattacker (tror jag). Det hände när jag kom hem från Sverige. Då satt jag och kollade på Vänner non stop. Jag åt en knäckemacka om dagen högst. Så satt jag några dagar. Filmer, vänner och massa msn. Jag har inte haft så i Köpenhamn, men just nu känns det så. OCH JAG VET INTE VARFÖR.

Måste rycka upp mig. Vi pratade om att grilla på fredag, men vädret tycks vilja annat. Funkar ju bra att stanna inne och äta också. Men det vill inte jag.

Fan, fan, fan. M2 har förstört Whyte Seeds för mig. Hela min iPod måste nästan kasseras nu. Kan inte lyssna på något vettigt längre känns det som.

Kursen var helt okej. Vet inte om jag skrivit att jag skulle på kurs? Men nu har jag varit iaf. Vann ngt slags bilracegrejs. Shit. Jag kör bil apsällan. Antar att man ska köra fort också, mer fuck. Och shit. Hmm. Kanske borde åka till London i augusti? Jag saknar Torunn. Just nu saknar jag henne massor. Det är konstigt, men jag tror faktiskt jag kunde prata med henne om allt. Hon lyssnade liksom, och gav smarta svar. Eller iaf svar som jag kunde ta åt mig.

Om femtio minuter börjar sex and the city, blir ledsen om det är tredje säsongen de visar eftersom jag precis kollat på hela online. (Jag har alltså till viss del hamnat i det där vänner-stadiet).

Kan man ha en mening med bara en parantes? Språkpolisen?

Det blir Roskilde för mig i år iaf! Woho! Ville ju åka förra året men då var jag megafattig, nu är jag bara pank : ). Det ska bli superfedt! Lite bummer är att jag börjar jobba 08.30 måndagen efter... Uuuuurk. Tror jag jobbar 38 timmar eller nåt den veckan. Uuuf. Och lördagen. Men det kanske går bra. Jag hoppas det. Nina föreslog att vi skulle grilla varje kväll, det tycker jag låter bra.

Jag har blivit brun också. Det är trevligt. Ser man genast lite mer fresh ut. Om man inte är så där orange-solarierbrun. Då ser man så jäkla äcklig ut.

Jag överlevde jobbet. Det var inte så jobbigt trots allt. Sen fick jag det färdiga schemat för i sommar, får jobba rätt mycket juni-juli vilket betyder att jag nog kan ta en liten "semester" i augusti och åka till Spanien! Det är min plan nu. Barcelona, Almeira (hälsa på Linda) och sen kanske ngt mer roligt ställe. Rasmus ska och båtluffa i Grekland, det vore egentligen ÄNNU roligare...

Dålig film (antar att den är det) på tv:n om en kvart. Ska jag se den eller kanske göra något vettigt?

Måste jobba. Blä.

Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba! Vill inte jobba!

Jag hatar att vakna och känna att jag vill somna om. Livet var så bra igår. Jag tror jag ska städa idag. Det är på tiden som man säger.

Ska ringa mamma idag också. Hon fyller år imorgon men då är jag ju på kurs så då har jag inte råd att ringa (från mobilen) så får bli idag istället.

Bläääääää. Vill bli pigg nu. Och lite gladare.

När jag kom hem i onsdags låg det två brev och en nyckel i min brevlåda. Superspännande med nyckeln tyckte jag. Var kom den ifrån och var gick den??? Jag kunde ha hittat på 1000 olika teorier, jag hann bara med två innan jag idag fick veta att den gick till min toalett! Det alternativet var inte ett av mina två, det var alldeles för tråkigt för att finnas med. Mina framtida gäster kan ju glädjas åt det, medan jag helst hade sett att den gick till en häftig skattkista eller nåt.

Jag insåg igår när jag läste mitt inlägg att allt inte blev helt klargjort i det. Skitsamma, just nu. För jag är på rätt bra humör.

Lisa pratade om fest ikväll och jag hoppas att det blir något kul iaf. Men ska inte dricka så mycket. Två anledningar: Dumt att bli packad och dumt att bli fet av öl. Jag lyckas ju alltid med bägge.

Jag lyssnar på Architecture in Helsinki. Blir på sjukt bra humör. Och det påminner mig inte om någon! Bara om den ljusa framtid jag går till mötes, : D

...

Oj... Var borta från datorn några timmar och glömde att jag satt och skrev här... Jaja. Snart ska jag möta Lisa och dricka öl. Borde städa, men ju stökigare man har det och ju fulare underkläder man har desto större är chansen för att scora så jag borde nästan stöka ner ännu mer...

"How happy is the blameless vestal's lot! The world forgetting, by the world forgot. Eternal sunshine of the spotless mind! Each pray'r accepted, and each wish resign'd." - Alexander Pope
När man är liten vill man veta allt, för man tror att genom kunskap så kommer också glädjen, men all kunskap och vetskap är inte särskilt kul att bära på. Det finns de som vet för mycket sägs det, och det ligger nog sanning i det.

Jag har ännu inte ramlat över så mycket vetande som jag inte vill veta av, men det kommer väl med åren.

Det är ett tag sen jag såg Eternal Sunshine of a Spotless Mind, men just idag är det allt jag kan tänka på, just på grund av att jag inte kan sluta tänka. Agnes sa att jag måste lära mig att begrava mig i annat så att de dumma tankarna försvinner. Jag har redan gett upp. Det här är inte rätt dag att lära sig för jag är förkyld. Och nere. Så nere. Jag vaknade upp och kände mig ensammast i hela världen. Det blir inte bättre av att jag tappat bort simkortet och nu är dömd till att vänta ytterligare (minst) två dagar till på att det nya ska dyka upp.

Men tillbaka till ESoaSM. Vore det inte skönt ibland att kunna radera människor ur huvudet? Eller saker i största allmänhet. Jag skulle radera M2, inte för att han har varit elak eller så (vad är det jag säger). Okej, tar om det. Borde kanske ta om det lååångt tillbaka.

Jag träffade M2 när jag inte alls var sugen på att träffa någon. Jag var i det stadiet man är när man gärna sover med folk men inte håller deras hand på stan eller kallar dem för flört eller pojkvän eller nåt sånt som har med pirr i magen att göra.

Och han förstörde allt. Såklart. Inget är mitt fel, någonsin.

Nu tror jag att jag blev förälskad i förälskelsen. Tanken på att ha någon att dela saker med, om det så är att sova på någons mage som att mitt i natten ge sig ut och klättra i byggnadsställningar så är det någon. Jag saknar någon att göra saker med. Äventyr. Per sa att jag behövde någon som var mer äventyrlig. Per var bra på så sätt. Men Per var jag inte förälskad i, han var bara snygg.

I alla fall. Hur kommer man över förälskelsen? Alltså inte personen, för M2 är inte all that liksom, han bara utlöste det och nu sitter han och skickar en massa musik och jag kan inte göra annat än att ta emot för jag tänker att det gör oss lite lika, eller nåt. Och jag vill vara som någon annan, eller att någon ska vara som jag. Eller allra helst vara någon som någon dras till för att jag är fantastiskt, och denna någon som dras till mig han ska vara bäst helt enkelt så att jag vill ha honom, no questions asked liksom. Nu är det bara jobbigt. Jag kan inte koncentrera mig en dag som denna.