Ambivalent.

Det är jag det.

Today is a GOOD day.

Märkligt.

Och jag hade redan börjat på en lista och jag kommer att avsluta den. Antony and the Johnson's ska in där någonstans.

Ren och skär idioti och pinsamhet.

Är det dags att börja hata helgerna?

Pede og Stoffer bara för att lindra smärtan.

Jag tror inte J. kommer skicka några fler meddelanden nu. Det känns bra. Det är märkligt att få så mkt sms av någon och jag har svarat, det kanske var det som var felet.

På onsdag ska jag till Sverige.

Bläää. Imorgon ska jag sova länge. Och äta god frukost. Synd att bara jag förstår att jag är bäst på frukostar.

Snart blir jag arg. Just nu är jag bara sur.

Produktiviteten höll i sig idag också. Igår var jag på skolan till tolv och klockan nio i morse var jag tillbaka och klockan halv nio fick jag åka hem. Nu får jag sova. Skönt. Sen fick jag jobbet också! Det som jag sökte. Så i sommar så kommer jag vara i Köpenhamn! Jihoo! Det ska bli roligt!

Nu, ska jag försöka bli megatrött så jag kan somna snabbt.

Idag har jag än så länge varit väldigt produktiv.

Jag har klivit upp innan åtta.
Var i skolan mellan nio och halv tolv.
Varit på jobbintervju.
Köpt extern hårddisk.
Sagt upp mig från bagerijobbet (vem försökte jag egentligen lura där?).
Och börjat klippa bilder till presentation.

Jag vaknade imorse och känslan från igår var långt borta. Lite konstigt känns det. Men det känns rätt bra. Pirret/obehaget är utbytt mot lugnet. Jag vet inte hur det kommer sig. Men det är så det är. Och det känns bra. Det känns som jag kom tillbaka. Styr på tillvaron. Nu vill jag bara göra en massa skolgrejs så jag kan få slappa i helgen. Dricka öl och hänga med mina kära.

Snart är det helg igen. Jag veeet att det är tisdag, men jag har fullspäckat schema onsdag torsdag så det kommer snabbt bli fredag och då har jag kritik, ett faktum som gör att fredagen kommer att komma ännu snabbare och därmed också helgen.

Imorgon ska jag på intervju och på jobb sen efter det. Jag hoppas intervjun går bra, och att det kan bli ett sommarjobb. "Mississippi kan vänta" eller nåt liksom. Nu har jag bestämt mig. Jag ska bli här i sommar. Käka pölse och ligga på takterassen och dricka strawberry daiqiuris eller hur sjutton det nu stavas. Och på helgerna ska jag dricka öl och lediga dagar ska jag lira beachvolley och få najsig bränna. Kan det inte bli sommar nu?

Jag lyssnar på Mika. Inte alls min stil att göra det, och absolut inte min stil att erkänna något sådant. Det är helt idiotiskt.

Jag tänker tillbaka några dygn och kommer ihåg att jag önskade att jag aldrig träffat M2 (annan M än innan). Det här händer mig jäkligt sällan. Jag har lite statistik som jag skulle kunna visa er. Jag är rätt svår faktiskt. Men vad fan. Han kröp in där under skinnet, utan att jag märkte det, och sen märkte jag det och då önskade jag att jag inte hade träffat honom. Sen tänkte jag att jag kanske skulle kunna leva med det, i små mängder. Sen kom bomben. Och nu är jag jävligt arg och frustrerad (det tycks vara vanligt just nu). Och jag är expert på att terrorisera mig själv med minnen, musik och annat så det är det jag gör nu. SAMTIDIGT som jag har bajsmycket att göra i skolan. Jag tänkte att jag skulle säga till M2 att han borde träffa mig så jag kan lära mig att tycka illa om honom för det är nog bäst för alla. Han kan få lära sig att tycka illa om mig också men först ska jag tycka illa om honom.

Note to self:

Glöm aldrig bort hur skönt det är att jogga.

Shit asså, det bästra lyckopillret på år och dar.

Sömnlöshet.

Det tog mig mer än en timme att somna igår, och då var ändå klockan mycket. Sen vaknade jag flera gånger under natten. Tillslut gick jag upp och nu sitter jag här, megatrött. Jag kanske ska försöka mig på det där med att sova, om en liten stund.

Idag skulle jag se Arcade Fire men konserten har blivit inställd. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det, för jag har försökt att inte tänka så mycket på det för att ha så låga förväntningar som möjligt så att jag skulle kunna försvinna i musiken totalt. Nu blev det ju inte så. Jag känner bara en tomhet. Jag tror inte det har något att göra med sömnlösheten.

Det går sådär med mitt sommarhus. Eller egentligen går det nog inte alls. Jag kan inte tänka dessa dagar. Ska ta tag i det idag. Jag vill bara få något att vara lite glad över. Just nu är det bara en massa orosgrejer. Måste skaffa jobb, men har jag tid att jobba? Måste hitta sommarjobb. Måste göra skolgrejs. Snart är det påsk iaf, då ska jag vila.

Om jag jobbar i DK kla, rar jag mig på att jobba tre dagar i veckan, om det är 8h pass. Det skulle jag kunna tänka mig att göra i sommar. Måste ge mig ut och leta mer, febrilt. Ska på intervju på onsdag på Elgiganten och har väl någon slags upplärning på bageriet nu. Men bageriet känns inte så kul faktiskt. Mest att det tar sån tid att ta sig dit liksom, och sen att folk tycks bli lite irriterade på att jag inte är dansk. Eller ja, att jag inte snackar perfekt danska. Elgiganten vore bättre isåfall eftersom jag kan gå dit på 10 minuter eller nåt sånt. Och sen kanske det kan bli mer timmar till sommaren. Det är iaf min förhoppning.

Jag lyssnar på OK Computer.

I natt lät jag datorn vara på, då fick skärmen spatt så jag var tvungen att starta om den imorse. Min hårddisk är fylld till bredden, måste köpa extern hårddisk. Synd bara att jag är fattig. Blää. Eller egentligen är jag inte megafattig. Men jag vill ju köpa en MacBook i påsk..

Kanske skulle ta och sova lite så jag orkar göra något vettigt sen. Som t.ex. skolarbete. Bläää.

Oerhört produktiv dag. Jag har inte gjort något vettigt. Bakisätit en massa. Jag var egentligen rätt frisk, bara väldigt seg och trött. Kanske hade jag dubbel bakfylla från i torsdags (då jag hälsade på Henrik). Jag vet inte. Holmen Event var rätt fedt ändå, : ). Men ska nog sova nu. Orkar inte riktigt redogöra för kvällen. Sovaaaa...

Agnes, Emma och jag

Emma och Bjarni



Emma och jag

Julie och Claus

Islänningarna

Oskar

Lisa

(Holmen Event)

Kommer strax

Och jag upprepar orden och jag vet inte om de någonsin har gjort så ont. För jag väntar, på något. Jag vet inte vad. Eller jag väntar på ord. Men jag vet inte vilka ord. Och jag vet inte om jag vill höra något egentligen. Jag tror att jag bara vill höra något bra.

Jag funderar på att blotta mig lite grann. Inte på ett fysiskt sätt, för sån är jag inte. Jag funderar på att redogöra för er om mina senaste månader. Om mina konstiga drömmar, nattliga och dagliga. Om de människor jag mött och vilka spår de satt i mig.

Emma och Oskar vet redan vad jag är. De har hört vad jag säger. Men de är här och en del av er är där. Det är inte samma sak. Det är ingen lögn, det är bara inte sagt.

Jag får fortfarande en konstig känsla i mig när jag tänker på mig själv som singel. Kanske är det för att jag fortfarande sitter fast i Dig på något konstigt sätt. Och jag vill inte skriva det för då kanske Du tror jag att jag är freak eller nåt och jag hatar det ordet mer än allt annat.

Jag var alltid rädd att Du en dag skulle vakna upp och se hur konstig jag är. Hur svår jag kan vara. Och hur ont jag kan ha det. Och att Du skulle gå. Jag trodde aldrig att jag skulle vara rädd för det idag. Men det kanske är så. Jag är rädd att Du ska se något fel, och bestämma Dig för att låta mig försvinna. Egentligen är det dumt. Det kan ha något med min rädsla för att bli ensam och övergiven (jag har en sån). Jag tror nog det har det.

Det märkligaste är M. För han är märklig och har på något sätt blivit en symbol för något. Jag vet inte vad (jo jag vet precis vad). Eller ett förlopp. Det är konstigt att först bli lyft till skyarna, och sen det här, att bli nästan ignorerad. Han betedde sig märkligt, och jag trodde nästan att han var intresserad eller nåt. Och det var väldigt läskigt och märkligt. Men sen hände något, och jag vet inte vad. Och jag brydde mig inte först, men nu så börjar jag bry mig. Jag vet inte varför. Oh my, jag vill inte ha honom! Men jag har en slags gen i mig som alltid frågar varför? , och den har triggats nu, mitt i mars och den återvändande vintern. Jag trodde innan att det vilade någon slags förbannelse över mig. Att killar först gillade mig, men sen när de lärde känna mig så ångrade de sig och insåg att de inte var kära eller intresserade. Du bröt den förbannelsen och det mönstret. Men det här skiljer sig från mitt gamla mönster. För jag har aldrig visat något som helst intresse. Öööhm. Shit, vad dum jag låter. Jag förstår ju att folk ger upp (om han nu hade något att ge upp) efter ett tag. Det som irriterar mig är väl att jag är lite rädd. Rädd att ingen ska tycka om mig så där mycket igen. Och jag vill nog bara försäkra mig om att Du fortfarande tycker om mig. Inte att du är kär, utan att du tycker jag är rolig, och smart och snäll och alla de andra bra sakerna.

Och fast jag har skrivit av mig frågar jag fortfarande varför. Det är ren idioti.

Frustration.

Jag är fylld till bredden.

Jag vet inte riktigt var jag ska göra av den.

Jag brukar äta när jag blir frustrerad. Alltså, mer än vanligt. Men nu när jag inte tränar och min förbränning ligger lägre än någonsin förr skapar det bara en ännu värre känsla.

Jag fryser. Konstant. Och det blir min ursäkt till att jag inte kan motionera. För att jag skulle frysa ihjäl? Nej. Det är ju bara en dålig ursäkt.

Jag ska ta tag i det här. Alldeles snart.

Sen drömmer jag märkligt också. Jag tror att jag känner mig lite ensam, men samtidigt är jag okej med det. Men jag vet inte.

Mariekex är hemska. Av flera anledningar, och de hemskaste är för hemska för att nämna. De smakar gott med smör. Det är inte det hemskaste med dem.

Imorgon ska jag jobba på bageriet. Det ska bli mysigt. Hoppas jag inte kommer frysa bara. Undrar om man får ta med sig kakor hem? Jag ska inte äta dem, utan i så fall skulle jag bjuda bror och hans vänner. Jag ska nämligen till SVERIGE imorgon! Närmare bestämt Helsingborg. Ska bli kul, : ). Sen ska jag köpa med kaviar och Västerbottenost. Totalt måste.

På fredag är det Holmen Event. Det kan nog bli lattjo... Emma och jag ska äta kräftstjärtsmojs innan. Kräftstjärtar är också megagott.

Det är inte Mariekexen som är dumma. Det är jag som är dum som köper dem.

Andrea på mitt kollegie har Stars på i sitt iTunes bibliotek och så fort hon är online lyssnar jag på Tonight. Jag vet inte riktigt varför. Det är nog inte en megabra låt egentligen. Men kanske det är just Stars och Tonight som får mig att lyssna. De andra låtarna på albumet, Nightsongs, känns inte lika bra. De känns rätt tråkiga. Men jag brukar lyssna på de ibland ändå. (Jag har fortfarande inte lärt mig de och dem, har tillräckligt med att lära mig danska).

Den här helgen gick rätt fort, men det gör inget för jag längtar till påsk. Jag har hemlängtan... Och godislängtan. Det är något speciellt med lösgodis.

Helgen då. Fredag. Vad gjorde jag då? Just nu kommer jag inte ihåg. Ja just ja, jag var hemma och åt hos Oskar med Emma och Oskar. Tacos, utan köttfärs, det funkade ju. Planen var egentligen fredagsbar på sygeplejeskolan (sjuksköterskor) men det blev inte så. Aja. Det gjorde inte mig något.

Lördag. Var på utställning på DAC och sen var det volleyboll sen var det baka sen var det Tjili sen var det hem och sova. Jag har varit rätt trött på sista tiden. Men sen har jag också haft svårt att sova. Det kan ha ett sammanband, men vet inte vad som kom först. Tröttheten eller sömnlösheten...

Söndag. Gick för att köpa päron men det slutade med att jag gick till havet, med vinden i ryggen på väg dit och haglet och regnet och snön och vinden i ansiktet på vägen hem. Drog ner mig lite grann. Kollade på Sagan om Konungens återkomst för att pigga upp mig men det hade nästan motsatt effekt för nu har jag sett alla dvd-filmer i min bokhylla (kollade klart på Vänner säsong 8 häromdagen) och det är lite sorgligt. Och jag har egentlgien inte pengar till att beställa säsong 9 av Vänner. Det vore trevligt att få i påskägget, tillsammans med massor av godis, gärna karameller...

Det är två veckor tills jag åker hem. Två veckor och två dagar men det känns som en evighet...

Egentligen var det lite häftigt att kunna gå till havet. Eller sundet som det egentligen är. Men ändå. Lite sjukt. Saker som är nära men som man aldrig lägger märke till. Saker som man drömde om som liten. Som att bo nära havet, vattnet. Och sen bara ligger det där, och sen sträcker sig bron majestätiskt ut över vattnet. Och vinden tar tag i mitt hår och mitt anteckningsblock.

Måste fixa det där med sommarjobb. Ska ringa Lindas pappa imorgon och se. Kanske missar Roskilde då, men jag får ju se Arcade Fire på söndag! Woho! Dessutom skräms jag lite av tanken att bo i tält på en skitig camping och svettas eller frysa konstant. Jag är rätt bekväm av mig.

Tisdag imorgon, och tisdagsraekken, hurra hurra. Sen var det det där med volleyboll kontra Gilmore Girls. Shit. Hur ska jag kunna bestämma mig? Och varför går reprisen på fredagar och inte söndagar som den gjorde innan?!

Jag undrar varför radavstånden blev så stora i förra inlägget. Jag har tänkt fixa det i flera dagar nu. Det är rätt irriterande. Ska fixa det snart.

Nu är det helg igen. I morse åt jag mango till frukost, inte bara, men bland annat. Mango är nog den godaste frukten. Jag kan ha sagt det förr.

Nu börjar jag förstå. Eller inte förstå varför, utan bara att. Jag säger till mig själv att jag har ett mål och när jag nåt dit så behöver jag inte fortsätta kämpa. Men kommer jag vara nöjd med det? Och kommer jag att klara att gå tillbaka till det som är normalt?

Lördag på Tjilipop och kanske ut och dansa sen. Det borde bli trevligt, : )

Nu är våren här. Och det är kanske fel att säga så för så fort det blir kallt igen kommer den att vara borta. Det finns en slags vårdefinition, ngt med temperatur och dagar och grejs. Jag har sett massor med nyckelpigor och två humlor. Det betyder vår. Att sitta och eftermiddagsfika i Christianshavn vid kanalen med sina klassisar, utomhus i solskenet, det är nog också vår. Köpenhamn känns bra dagar som dessa. Väldigt bra. Jag såg på ett kort att jag måste färga håret. Skitful färg jag har nu. Hade tänkt vänta till i påsk men nu vet jag inte längre... Undrar om jag klarar att se så tråkig ut i tre veckor till?

I påsk ska jag äta godis. Jag ska vara ärlig. Just nu har jag diet, eller håller. Det är inte kul när man känner att man tappar bort sig själv bland kakor, öl och nachotallrikar. Så godissvullandet får vänta tre veckor, sen ska jag ta till Godisgubben eller vad han nu heter och köpa det mest färgglada och syrliga godiset han har. Jag kommer kanske lockas nästa torsdag om jag åker till Helsingborg, att gå in på Videomix, men jag ska motstå. Dessutom har jag lite ont i en tand, lite ilningar och så. Det kan inte vara bra med godis då.

Jag har börjat äta mango. Det är den godaste frukten. Helt klart. Den får ligga och värma sig i solen några dagar sen slukar jag den på några minuter. Jag undrar om jag kan hålla mig till lördag med den här. Det är två hela dagar... Men vore gott att ha den till frukost på lördag. Mango och äggröra.

Sjukt sugen på Västerbottenost. Köpte knäckebröd på Netto idag (Wasa Husman, såklart) så nu måste jag få tag på osten så jag kan äta upp brödet.

Helgen (den senaste) var supernajs! Niklas, Henrik, Linda och Mats, hade jag superkul med! Kom på besök snart igen! Eller så kommer jag och besöker er, : ).

Uuuh. Behöver pengar. Ska på en intervju imorgon. Får se hur det går. Borde passa mig som handen i handsken, bageri... Men det ligger i Vanløse... Bajslångt iväg. Men iofs. Då kanske man kan småäta kakor med gott samvete.

Jag undrar om det är något bra på tv. Ingen online på msn. Eller så har de bättre saker för sig.

Jag undrar hur länge man måste göra något för att bli någon. Alltså hur länge eller hur många gånger måste man supa sig asfull för att dämpa smärtan för att kallas alkoholist? Det behöver jag inte tänka så mycket över eftersom jag utvecklat ett sunt förhållande till alkohol. Det går ut på att inte dricka så mycket. Funkar väldans bra, och det är nästan trevligare. Ni vet när man ser sig i spegeln och ögonen ser trötta ut? Det händer inte mig längre. Det är rätt najs. En större utmaning kanske, att "ha roligt" utan alkohol, men det är rätt så lätt och även billigt, : ).

Hur kom jag in på det här? Just ja, alkoholism.

Tre veckor till påsk.

Nu ska jag sova. Har varit sjuk (är sjuk). I natt hade jag megafeber och drömde konstiga saker (när jag lyckades sova). I morgon är det fredag. Den här helgen kom rätt fort. : ) På lördag kommer Linda, Niklas, Mats och kanske Henke. Supernajs!

Jag har den! Nu har jag den! Mitt alldeles egna exemplar av Neon Bible.

Ni ska vara avundsjuka!

Våfflor är alltid aktuellt.

Grey's Anatomy börjar om 40 minuter. Hur ska jag klara mig? Jag är tydligen inte kapabel att underhålla mig själv.

Imorgon ska jag gå upp klockan FYRA, allt för att få gå hem tidigt idag. Jag är med andra ord skitlöjlig.

Jag kan inte hjälpa det, men jag funderar på varför det är så tyst.

Jag ska nog ta och duscha nu, eftersom jag inte kommer orka det imorgon bitti.

Det är sjukt att det ska vara så svårt att säga nej till sig själv. Men det handlar väl om karaktär (fult att säga så) och om självdiciplin (den hade passat bra för ett halvår sen). Är Ida dum får kroppen lida.

Cirkus!

Vi hade cirkustema till Fastelavnsfesten på Designskolan igår. Tiger, Clown, Pirat och Lindansös. Piraten var Freja. Hon hörde väl inte till cirkusfolket på riktigt, men fick vara med på bild ändå. : ) Annars var festen kul. Katten og Løven var bra, som vanligt : )

Ikväll ska jag till Norrebro och öla lite och käka nachos... MUMS! Emma jobbar så ska hänga lite med henne och med Moa.

(Btw så ber jag om ursäkt för att min blogg inte är så kronologisk, men jag hoppas att ni kära läsare har överseende...)

Gurkburk?

Telefonen ligger där tyst, och död. Jag ligger här tyst bredvid. Lördagar är märkliga dagar. Panka lördagar är värsta sortens lördagar. Jag har ju pengar på kontot, men big no no. Inte röra. Kanske att jag skulle kunna köpa lite mat. Jag har iofs tröttnat på att laga mat själv. Jag lagade mat i måndags som jag fortfarande inte ätit upp. Jag köpte grädde igår, till våfflorna, men det blev inte våfflor till frukost. Det är rätt tråkigt att äta sånt själv. Jag försöker motstå frestelsen, att gå till Netto och köpa chips och godis och allt annat som jag tänker på. Det är lördag. Men jag svullade i går och i onsdags. Det ska inte svullas idag.

Jag funderar på att ta en promenad. Tänker att jag kanske möter någon rolig där utanför. Men jag undrar hur ofta sånt egentligen händer folk. Att man möter nya människor bara sådär. Ska kanske ta mig till DAC, kolla utställning och böcker. Ja det ska jag göra.

Jag kan inte sluta tänka. Jag tänker att om det inte var för i måndags skulle jag inte ligga här nu. Men man kan inte bestämma över saker och ting. Och jag vill ju egentligen vara här. Så här som jag är nu? På sätt och vis. Jag tycker bara det är synd. Jag bryr mig inte om rutiga halsdukar.

Nästa helg kommer Linda, det ska bli kul.

Jag lyssnar på Kent. Dags att sluta med det. Det gör jag bara när jag känner mig tom tror jag. Jag är lite tom. En månad och en dag till hemfärd.

Jag har en tävling mot mig själv. En annan slags tomhet.

Jag såg ett namn som fick mig att tänka på dåtiden. Maria. Jag har känt en del Marior, men denna var ingen av dem. Det var Markus Maria. Hon ogillade mig från första stund eftersom hennes kompis nog gillade Markus. Jag kommer ihåg hur osäker jag var när Markus skulle iväg och träffa dem. Jag hade svårt att förstå att det var mig han ville ha. Så kände jag de första två månaderna, och sen kände jag inte så på tre år. Jag tvivlade nog aldrig under de tre åren. Jag litade fullständigt på honom, och det gör jag fortfarande.

Jag har tagit sovmorgon idag. Det var kanske dumt. Men nu gjorde jag det.

Högtalarna i datorn är sabbade och även dem till stereon. Får jag ett jobb skulle jag kunna spara till ny dator och nya högtalare.

Jag funderar på att ta nya skorna idag. Kan jag gå i så höga klackar?! Oooh, blir ett prov. Om en månad och två dagar ska jag åka hem igen. Det känns bra. Då ska jag köpa påskgodis. Osten som Emma hade med är snart slut. Jag fick den i onsdags...

Jag har dumpat rubrikerna.

Glömde överskrift på förra. Skitsamma. Tänk att det blev Shakespeare in Love.. Kan inte släppa det. Var det lathet månntro? Jag är ju rätt lat. Sen visste jag ju att jag skulle inte kunna komma hem. Om jag åkte nu skulle det kanske inte göra någon skillnad. Hjälp! Jag tänker allt jag säger på vers. Det ser inte ut som det, men det gör jag. Vill lägga till en massa ord, men jag tar bort dem innan de når mina fingrar. Oh my! Sluta! Jag har blivit smittad av Shakespeare. Fortsätter det så här kommer jag aldrig få några barn som kommer fråga mig saker. Så då spelar den här kvällen ingen roll. Klart den gör. Och sen hör jag andra filmiska fraser i huvudet, något om att man bara får leva varje dag en gång. Det är ju så. Har ni tänkt på det? Att ni kan aldrig någonsin leva dagen igen? Eller ändra. Man borde vara lite mer smart med sin tid. Leva lite mer. Imorgon är det fredag. Hoppas att solen skiner. Förresten så är det vår nu. Det blev det den första mars. Det är mars.

Det blev Shakespeare in Love. Mamma ringde och kollade så att jag var hemma. Klart jag var. Filmen var okej. Det stör mig lite att jag satt hemma på sätt och vis. Alltså, jag skulle inte ge mig ut och demonstrera. Men bara se vad det är som sker. Eller skedde. Nu ska jag sova. Skola imorgon, och så ska jag söka ett jobb, ändå ute på Østerbro... Oh, sen är det fest också. Jag ska vara clown. Måste ta med kameran...

Om valet

De vuxna säger att man alltid har ett val. Att alla frågor åtminstone har mer än ett alternativ. Det kanske är så. I schack spelar varje drag en väldigt stor roll. I schack måste man fatta många beslut, många val att göra.

Idag skulle ungdomshuset rivas. Eller i alla fall skulle de som var i det ut ur det, tyckte människorna som bestämmer.

Vi hade tänkt öla idag, på apparatet, möjligtvis. Jag började fega. Cykla till Norrebro (halvtimme tar det ungefär) för att sedan mötas av poliser/demonstranter/aktivister eller en bydel som blivit trött av dagens kravaller och gått och lagt sig. Så jag tänkte nej. Film hemma är också kul.

Men egentligen. Jag har ett val. Det är konstigt. För egentligen skulle jag kunna vara med och skriva historien istället för att bara sitta inne i mitt rum när andra är ute och ser till att något händer. Jag är inte så insatt i allt, men sen funderade jag på om jag någon gång får barn och så säger de: Mamma! Var du med när ungdomshuset rivdes?! Och så säger jag: Nej, jag kollade på Shakespeare in Love.